Så kan Rida barbacka användas i en mening
- Nej, jag tror vi ska vänta lite med att rida så långt ut.
- Den här gången låter hon mig rida som jag själv vill, men inte för ett ögonblick släpper hon mig med blicken.
- Verkligen rida, säger Jenny och ler.
- Det är dock inte klart än vem som får chansen att rida.
- Jo, idag ska vi rida.
- Det är det svåraste jag gjort sedan jag började rida.
- Det går bara inte att ha en egen häst och inte våga rida på den.
- Och själva ha vi inte heller kunnat rida vår väg eller förfölja klosterrånarna, eftersom de stulo alla hästarna.
- Han hade redan köpt Ludde till mig och jag ville förstås kunna rida på honom när han blev tillräckligt gammal.
- För i så fall kan vi ju rida tillsammans ändå.
- Jag funderar på att rida hem till henne i stället.
- Hans lust är att rida genom luften, buren på glödande kanonkulor.
- Kanske behöver jag inte rida själv.
- Jag kan ju inte rida.
- Någon lust att fortsätta rida har jag inte.
- Vi hade lett Svarten hela vägen till vårdkasen, fast Percy sa att man gott kunde rida på den nu.
- Fast hon verkar lite besvärlig att rida.
- Till sist frågade storken om inte pojken hade lust att fara ut och rida en stund i den vackra natten.
- Men Majsan är snäll, det är hon, och hon anstränger sig verkligen för att lära mig rida.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.